En månad har gått Juli 2011

Vad skriver jag i en krönika, när världen ser ut som den gör? När människors visioner och drömmar slås i spillror? När den värsta av mardrömmar blir verklighet, vad skriver jag?

Jo, jag kan skriva om Jens Stoltenberg som citerade en av de unga flickor som hade klarat sig från Utöya. Hon hade sagt: ”Hur mycket ondska en enda människa kan prestera, tänk då på hur mycket kärlek vi alla andra kan ge.” Stora, stora ord av en ung flicka. Ord som tröstade mig.

Mannen, som utförde dåden, hade ju en mamma. Hur mår hon i dag och i morgon och alla andra dagar? Den tanken är svår att bara nudda vid. Var finner hon tröst och stöd i detta fruktansvärda? Jag bara undrar.

Så många frågetecken som trängs inom mig. De trängs och knuffas. Svar lär jag väl aldrig få. Förklaringar, vem kan ge det? Länge, länge kommer jag (vi) att stå undrande och tänka: Vad händer!

Vad händer i trädgården den här tiden? Jo, riddarsporrarna står som blå karoliner lite här och där. Raka och stolta. Så kom det ett riktigt åskregn med kastbyar och en del stupade på sin post. En avbruten riddarsporre är inte reparerbar, den är oåterkalleligt avbruten. Men de starkaste står kvar och gläder. Den ettåriga ”fladdervallmon” med sina lilafransade blommor står och vinkar nästan skamlöst lite här och var. Brudbrödet med sina små vita rosor slår blygt ner blicken och vet inte vad det ska tro.

Vi hade visning i trädgården förra helgen och det var pirrigt, roligt och resulterade i mycket beröm. Vi delade med oss av glädjen och rikedomen. Vi är inte rika på pengar, men vi har en artrik trädgård. De som är pengastarka vet vad de har på sina konton, när det är deklarationsdags. Men vi vet inte, då i maj, hur trädgården kommer att se ut längre fram; vad som har klarat sig för vinterns kyla och vad som förmerat sig. Ett äventyr i sig. Förresten, varför ska man dra upp ogräs? Det kommer ju upp alldeles själv. Inte vet vi heller vilken blomma som väcker vårt habegär, när vi botaniserar i andras trädgårdar; någon blomma som kan passa vid vår bäck.

På tal om rikedom och pengar, så har jag i min närhet en kille som skulle ut och flyga för första gången. Han var rädd, riktigt rädd. Han hade sett på tv:n hur ett flygplan hade störtat. En dag frågade han sin mamma: ”Om man störtar mamma, kan man få tillbaka pengarna för biljetten?” Trots sin rädsla så tänkte han praktiskt. Underbart!

I ateljén står vävstolen och väntar på att jag ska knyta fram varpen för nästa matta. Har nyss klippt ur en matta som jag kallade Min blå rabatt. Jag kände mig ganska nöjd med min skapelse. När man tar en matta ur vävstolen, kan man aldrig vara säker på hur den ser ut. Man ser aldrig helheten förrän man har rullat ut den och då är det fullbordat faktum. Några inslag med fel färg kan spoliera det hela. Spännande ska jag säga.

Spännande skulle det ha varit att få visa min pappa trädgården. Så otroligt roligt. Min pappa hade en liten plantskola och försökte tjäna någon extrakrona vid sidan om det ordinarie arbetet som var skogvaktare. Han var en man med mycket begränsad ekonomi och var försiktig med det som kostade. Skulle jag ha fått möjlighet att visa honom trädgården, så skulle han ha tittat sig omkring och så skulle han ha sagt: ”Vad har allt det här kostat?” Men jag skulle också ha sett på hela hans hållning att han var stolt över vad han hade fått se. Det är jag säker på. Tänk om jag hade fått berätta om arter som inte var i handeln förr, sådant som han aldrig hade sett. Vilken glädje!

Något som jag aldrig har sett förut är att fåglar plockar blommor, men nu vet jag. En pilfink har vid flera tillfällen plockat Nepetablommor; brutit och jobbat för att få loss dem och flugit i väg med en kvist med lilablå blommor på. Vet inte om det är en hon eller han, pilfinkarna är lika tecknade, men jag tror att det är en han som har varit ute på något olovandes. Han blidkar sin fru med blommor. Han är så söt, när han flyger i väg med kvisten i näbben. En jämtländsk fredsduva med försoning i sikte.

Försoning är väl det som vi behöver idag. Försoning över alla gränser.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *