En månad har gått November 2012

November har gått…………….

Nu börjar postlådan fyllas av allehanda reklam inför julen. Tidningarna har i snart en månads tid haft annonser om att tinga plats för att äta julbord.

Stackars barn som är inne på affärerna och det är fullt julskyltat, barnen får ju vänta på tomten i månader. Tomtar, glitter och julgranskulor i hyllorna från slutet av oktober måste vara en källa av irritation för småbarnsföräldrar. Hur svarar man på frågan ”Kommer tomten snart? Kommer han i morgon, skall vi bara sova en natt?” Hur förklarar man 60 till 70 dagar för en tre-fyraåring, när en liten stund är en evighet. Hur gör man det? En liten flicka som är inne i sin rosa period får syn på en rosa gran. ”Pappa, jag vill ha en josa gjan, pappa!” Många tårar och en svettig pappa kostar det besöket, för en liten flicka som tror att tomten kommer i morgon, och som inte förstår att pappa absolut inte vill en sådan gran.

Snart kommer adventsstjärnorna att lysa i många fönster, minst en vecka för tidigt. Vad är det vi försöker fånga? Vad är det vi jäktar efter? Är det att vara före grannen eller vad bottnar detta ”för tidigt” i? Först, först, jäkt, jäkt, skynda dig och spring!

Att vara pensionär trodde jag inte betydde att agendan skulle vara fulltecknad, men jo då, det innebär egentligen inte att jag har så där ”knôkfullt varje dag! Det räcker ”fale väl” att jag har en enda sak, så går hela dagen. Om vi säger att jag skall till sjukgymnasten, så innebär det stunden i duschen, den tar sin rundeliga tid, åka till stan, behandlingen och passa på att handla när vi ändå är ute med bilen. Väl hemma lägger jag mig och slickar såren en stund, lagar mat, sen är det nyheterna på TV och sen är det natta.

Men att vara pensionär kan innebära att jag kan ligga lite längre någon morgon om natten har varit fylld av sömnrubbningar. Ibland så kan det vara fullmånens fel. Man får passa på att dricka kaffe sent, när det är fullmåne, för då går det inte att sova i alla fall. Jag såg en läkare på TV, som sa att månen har ingen inverkan på vår sömn. Nehej, vad vet han om det! Jag vet! Det är så vackert när fullmånen speglar sig i trädgårdsdammen höstkvällar innan isen lagt, men ack så irriterande. Svärma i månskenet kanske inte är så attraktivt, när jag är ”e frôsen kärring” utan det blir varm mjölk och skorpor i stället.

Ja, nu har matningen av våra små fågelvänner börjat igen. Jordnötter i en automat på garageväggen och automaten är omgärdad av en ståltrådskorg från en garderob. Där sitter de små säkert och så kommer inte skatorna åt nötterna. Så har vi även boat in fågelstugan, en nätbur även där. Väldigt effektivt. Det är så fascinerande att se de små komma i full fart och in genom de styva plastrutorna – rutorna är kanske fem centimeter i fyrkant. Vilken precision de har!

Nu drar jag mig till minnes en vinter, när jag bodde i Nälden. Det var nästan 40 minusgrader, då Ida satt vid fönstret och grät. Jag undrade vad som stod på? ”Fåglarna mamma, de fryser ju ihjäl. De har ju bara fötterna. Tänk om vi kunde sticka strumpor till dem.” Tanken på att de skulle hoppa omkring med hemstickestrumpor gör mig fortfarande rörd vid minnet. Jag minns att de där dygnen med sådan isande kyla, så matade vi med skalade solrosfrön.

Nu går jag tillbaka till reklamen som vi får; en dag en katalog från en affärskedja, nästan alla avbildade julsaker hade engelska namn. En del av sakerna hade säkert funktionsbeskrivningen i namnet. Så handikappad jag är som inte kan engelska. Det blir bara mer och mer av engelska i vårt språk, i annonser, i beskrivningar och i mycket som rör vår dagliga tillvaro.

Barn av i dag har ju engelska inmosad i barnmaten. Så även det tekniska kunnandet, när det gäller mobiler, i-pader, o-pader och jag höll på att skriva mopeder. En mobil vet jag vad det är, en moped också, men allt annat som slutar på -pad vet jag inget om. Det är för att jag har vuxit upp med ”bara” svenskan, utan ”padrar”, som jag är som jag är.

Läsplattor är ju populärt. För mig läses det i böcker, plattor är sådant som man spikar upp på väggarna! Onekligen så är barnen idag snabba att lära sig, snabba att kunna ta reda på saker och de behöver inte lära sig en massa utantill.

Vi lärde oss en massa årtal om kungar som hade ballongbyxor och kråsskjortor. Vi lärde oss en massa psalmverser som vi kunde en enda torsdagsmorgon till kristendomslektionen, men som sen föll i glömska. Nu hör jag någon som säger ”Ja, men många kan du ju fortfarande utantill!” Ja, de jag har sjungit på examensdagar, mina egna och mina barns examen, alla julpsalmer som vi har fått med oss under livet de kan vi, men inte den där från torsdagen för en enda gång.

Jag har en brevvän, Elisabet som bor i Gränna, på tal om svenska språket. Hon håller på att packa upp flyttkartonger med böcker i, mycket böcker och bland dem en del gamla böcker. En dag fann hon en bok, Husmoderns hemkurer och goda råd från 1927, där hon läste följande rader: ”I allmänhet skola herrarna uppträda ridderligt och höviskt mot damerna, äldre som yngre, mot fula som vackra.” Elisabets kommentar: ”Vart tog det beteendet vägen?” Jag undrar hur lång tid det tar för henne att packa upp i den nya lägenheten, när hon har många, många bokkartonger, sådant som man fastnar i så lätt. Så jag tror att blädder och blädder heter hennes närmsta framtid.

Framtid, ja nu kommer följetongen Olle igen. Han kryper med racerfart, reser sig upp och har lärt sig sätta sig igen med värdighet. Inte bara domp ner! Han har nu börjat intressera sig för att världen är full av knappar; TV:n, spisen, radion och alla andra tekniska prylar.

Nu börjas det igen att flyga i mitt huvud att han kommer som treåring att förstå sådant som jag inte ens törs röra, ifall det kan gå sönder eller bli fel! Så är det bara. En visp och en skål från vårt köksskåp kan också sysselsätta en liten parvel. Är det någon som vet när en bebis blir en liten parvel, förresten?

Jag behöver väl inte tala om att han är go, och tänk vad ögonen ska glittra när julgranen tänds. Det är stor risk att det kan bli hängläpp när tomten kommer, jag avlägger rapport i nästa krönika och slutar med en önskan om en god och fridfull jul!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *